BATACCA BATACCA     Världens mest exklusiva herrklubb!

Den sydligaste träffen (nummer sex hittills) ägde rum i Vellinge utanför Malmö.

Efter ett par timmar i bil anlände vi vid halv tolv på fredagskvällen hos Mattias mycket gästvänliga föräldrar. Det blev en liten lätt uppvärmning med några bärs, sega kolor och Rocky IV(?)
När vi väl var på väg att somna in gav TC ifrån sig ett mycket speciellt läte, kanske var det något han brukar använda sig av för att locka till sig Kelly. Men med fyra småfulla Bataccamedlemmar jämte sig gick det obeskrivliga lätet inte riktigt hem.
Ett par timmar senare var det dags för göken, skogsduvan, talgoxen, ugglan eller vad det nu var, att sjunga för oss och väcka oss ur vår skönhetsdröm.
Efter en tidig uppstigning väntade sedan en underbar frukost signerad mamma och pappa Mattias.
Mätta i magen vandrade vi till busshållsplatsen och inväntade den magiska bussen som skulle ta oss till Mattias hemliga resmål. Efter dealande med en mycket skum busschaufför fick vi varsin biljett som var något utöver det vanliga. Den tog oss över allt precis hela dagen. Först buss in till Malmö centralstation och därifrån med tåg vidare över till Danmark och Köpenhamn.
Men stopp ett tag…det hände väl en liten incident som höll på att stoppa hela färden. Konduktören var ytterst nära att utrymma hela vagnen som vi satte oss i, en doft, som får bondens gödsel att framstå som parfym, spred sig snabbt. Hade någon trampat i hundskit? Var det en skunk ombord? Låg det kräftskal från förra årets kräftskiva under sätet? Nej!! Det var ju Niklas Asplund som sånär skitit i brallorna. Det äldre paret bakom oss brast tydligt ut; "Fy fan va det luktar illa här, vad är det för något?!!" och lämnade vagnen illa kvickt. Vi andra nöjde oss med att lämna Asplund ensam i sitt säte och höll oss på lagom avstånd. En stund senare somnade han, vet inte, men kanske berodde det på den fräna doften!
Väl framme i Köpenhamn tyckte vi att vi såg medlem T, Mattias Thorén, men det var ett fyllo som gömde sig i ett hörn!
Vi tog fram vår magiska biljett som ledde oss till Carlsbergs Bryggerier. Detta blev dock en liten besvikelse då de idioterna var så oförskämda att de byggde om Bryggeriet när de fick storfrämmat i form av Batacca. Men besvikelsen försvann snabbt då vi tröstades med två kalla gratisöl, klockan stod på exakt elva när första klunken öl rann ner i våra strupar. Dess innan hade vi fått träffa några rejäla arbetshästar, en hade för övrigt fått det utomordentligt fina namnet Per.

Efter en god kycklinglunch och ytterligare en kall stor stark drog vi runt lite i Köpenhamn i jakt på rom. Asplund fann till slut denna kärleksdryck i ett stort varuhus. Och apropå kärlek så pratade Mattias kärleksfullt om sin längtan efter sin nyfunna kvinna, Theresia. Snacka om att killen är kääääär!
Då rykten berättade att medlem A, Rickard Asplund, hade skådats i Malmö tog vi tåget tillbaka till Sveriges tredje största stad, gissa vem som somnade på tåget? Där mötte vi upp Rickard och tog bussen tillbaka till Vellinge (Asplund somnade). Fortfarande gällde den gyllene biljetten, vi hade funderingar på att dra till flygplatsen och kolla om den även gällde för en resa till Miami, men va fan är Miami mot en Bataccamiddag!!

I Vellinge köptes det slödryck och ett väldigt speciellt kinderägg. Honken slet säkert i en kvart innan han till slut lyckades kläcka skiten, och de här äggen ska vara till för barn, stackars dem!! Tillbaka i huset kom romen och utemöblerna snabbt fram, finns det något bättre än sol, drinkar och trevligt sällskap?
Sedan var det då dags för den traditionsenliga trerätters-middagen. Menyn hade, så som sig bör, Mattias knåpat ihop (med mycket hjälp av mamma). Förrätt; toast med avocado, sparris, bönor, räkor, något mer och en djävulskt god sås (som kock-Rickard stod för). Till huvudrätt var det kyckling inlindad i salami, till det serverades sås, sallad och pressad potatis. Det hela avslutades med två sorters glass (läs menyn på hemsidan om ni vill ha mer detaljer om ingredienserna i själva menyn). Vi får inte heller glömma av konjaken, whiskeyn och kaffet, det som behövs för att göra en Bataccaträff fullkomlig.

Med uppknäppta byxknappar och slipsar på trekvart var det dags för en runda poker, trots Rickards små protester. Men han skulle ändra åsikt en stund senare! För efter några omgångar var det dags för Rickards show, som höll både Asplund och Carlsson sömnlösa i en vecka. I jakten på den stora vinsten satt Rickard plötsligt stel i ändan på bordet, han drog upp en vacker färg, och kände adrenalinet pumpa i de uppumpade musklerna. Två platser bort satt Carlsson och kände hur det hettade till i kinderna, mmm en härlig färg, tänkte han. De båda huvudpersonerna satsade för kung och fosterland, potten växte och till slut var det dags att visa sina starka händer. Carlsson la självsäkert ut sina kort, ess, kung, tia, sexa och fyra. Rickard såg konfunderad ut och la lite osäkert ut sina kort vid sidan om. Ess, kung, tia, sexa och en femma!!!!!! Nästan identiska kort, men Rickard tvålade dit Carlsson med en femma istället för en fyra. Knappt hade Rickard fattat vad han gjort innan det var dags igen. Den här gången mosade han Asplunds lilla hopp om en storpott. Med ett fyrtal knäckte han Asplund - som satt med triss i ess - totalt och håvade in nästa storpott. Vi andra kan bara säga grattis Rickard, men se upp till nästa träff, det lär finnas ett antal personer som är ute efter revansch. Kan också tillägga att pokerkungen (i alla fall enligt honom själv) Tc höll en låg profil, mycket beroende på en giv där han fick ett kort för mycket. Tc hämtade sig inte efter den skandalen (i alla fall enligt honom själv) och lämnade bordet i besvikelse.

Lagom runda under fötterna var det sedan dags för utgång och dans på Etage, ett av Malmös största uteställen. Vi gjorde som vi brukar göra, det vill säga röjde järnet med grogg, öl och dans (ja, förutom Tc då, som mest satt i en soffa. Men han surade inte, i alla fall enligt honom själv). När det väl var dags att lämna stället passade Rickard på att skaffa sig en ny vän. En stor kortsnaggad vakt, med ögonen tätt ihop och en hjärna lika stor som hans lilla ostbåge där nere. Rickard kärleksgnabbade lite med Mr Vakt men de bestämde sig för att ta det där one night-standet en annan gång!
Mattias verkade druckit dynamit i sin rom och cola för jakten på en taxi var långt ifrån något kärleksgnabb. Där var det mer rakt på sak med en häftig och kränkande kommentar från Mattias sida över taxichaufförernas prisförslag. Till slut fick Mattias ge sig efter att ha skaffat sig ungefär 15 nya ovänner.

Zzzzzzzzzzzzzzzzz.

Efter några timmars sömn vaknade vi till en strålande sol och en minst lika strålande frukost. Bakfyllan verkade inte riktigt infinna sig och jakten på en biljett till Malmö-Göteborg började. Först med en bilfärd i 160 knyck in till Malmö och sedan en stor jävla lång skitkö. När vi inte hade långt fram till biljettluckan kom vi på att det troligen behövdes tre Aftonbladet för att få komma in. Honken, Asplund och Mattias gav sig ut och raggade AB. Till slut, inne på Konsum eller nåt, införskaffades AB och Honken och Asplund började rusa för att hinna fram till kön i tid. Efter några hundra meter gav dock Asplund upp, han skyllde på att han höll på att skita ner sig. Eftersom vi alla upplevt när han nästan gjorde det i tåget, satsade Honken allt på ett kort och sprang ensam den sista biten. Men när det bara var runt tio personer framför oss i kön tog biljetterna slut. Besvikelsen förbyttes till förhoppning när tipset om IFK-klacken nådde fram. Väl där var det inga problem, eller jo för Berg var det en ganska jobbig match på läktaren. Först fick han en dyngfull IFK-supporter över sig plus en stor öl. När väl matchen började fick han en ännu mer full supporter bakom sig, en supporter som mer eller mindre hamnat i koma. Han stod och somnade, ramlade till på Berg, stod och somnade, ramlade till på Berg och fortsatte så resten av matchen. Dessutom såg det oroväckande för Berg då en spya låg nära till hands. Men från den klarade sig i alla fall Berget.
Eftersom vi stod i Blåvittklacken fick vi glatt sjunga att "vi åker aldrig hem med sorg" och visst stämde det efter en härlig helg med Batacca!

Middagens Batacca: Det var en jämn kamp där flera medlemmar utmärkte sig på olika sätt. Men den enväldiga juryn har ändå kommit fram till följande motivering: "Han kom sent in till Bataccaträffen, men visade god vilja och karaktär att han dök upp över huvud taget. Väl där visade han upp två pokerhänder som sent kommer att glömmas, det är bara att fråga två av medlemmarna. Mannen som inte ens ville spela. Sedan drog han ut till Etage och visade sig så sexig att han hetsade upp den enorma vakten. Sista ordet fick Rickard sagt då vakten efter en stund gick och städade upp vid ingången, "det är det enda ni är bra på, att städa". Ja ni förstår säkert att Rickard blev middagens Batacca den här gången. Grattis till din första utnämning, för det var det väl??

/Chefredaktören

TILLBAKA
BATACCA
Du är besökare sedan 040713
Copyright © Pär Berg