BATACCA BATACCA     Världens mest exklusiva herrklubb!

Hej och välkomna till Hajk!!

Ta sju män i 30-årsåldern.
Placera ut dem i kanoter och låt dem paddla tills de (nästan) spyr blod.
Häll sedan i dem stora mängder välsmakande drycker och vad har du fått?
Mycket riktigt. En BATACCA-träff med hajk-tema.

För första gången var det varma kläder som gällde framför stiliga kläder. Det var grillat kött och potatissallad framför creme de la creme och oxmedaljonger. Men framför allt var det, precis som alltid, trivsel som gällde.

Sträckan som vi skulle paddla var nog inte så lång, i alla fall inte fågelvägen. Så varför vi valde en annan väg är svårt att säga.
Efter diverse krockar med varandra, träd, och stenbroar kom vi till slut fram till stället där vi skulle slå läger. En idyll mitt i paradiset och nu var det dags att dra upp middagen. Men som tur var hade Honken redan förberett måltiden genom att ta med sig kött.
Fisken lyste nämligen med sin frånvaro, förutom för just Honken. (abborren var minst tre meter från näsan till stjärten, Honkens anmärkning)
Det finns mycket att minnas från dagen och kvällen, men av någon anledning gör undertecknad inte det.
Den friska luften har däckat tyngre karlar, så det är inget att skämmas över. Men det finns ändå vissa vandringssägner som uppstått efter träffen.
En sådan är att Niklas Asplund trillade i vattnet när han skulle tvätta bort ölstänk. En annan sådan är att Torre orsakade detta stänk genom att hälla ut en öl över Asplund. En tredje är att uttrycket krabbfull myntades just där, just då.
Men som sagt, det är bara vandringssägner tills dess att motsatsen bevisats.
Vad gällde Asplund bevisades visserligen en del på morgonen efter när han med en djup suck konstaterade att av hans skor nu bara återstod en liten kompakt klump och en grå hög av aska. Tanken var att de skulle torka vid elden, men någon vänlig själ hade öst på för mycket ved och då blev skorna i sanning mycket, mycket torra (kanske var det Asplund själv).
Kombinera ett klädsim, ett par uppbrända skor och en spya som ökade vattenståndet i sjön med en meter, trots att den lades i skogen. Där har ni, inte bara träffens utan årets, BATACCA.

Nu tar jag, Honken, över.
Måste ju tillägga ett par saker, som enligt mina säkra källor ska vara sanna.
Asplund var faktiskt nära att ta ett dopp betydligt tidigare på dagen när han och Honken (många kilon på en gång) lutade sig åt samma håll i kanoten! TC var förmodligen den som var mest bakfull i Bataccas historia, hmm möjligtvis var det lite värre i Skottland, kan inte svära på det.
Väl framme på basecamp gjorde Berg och Honken ett jättejobb med att sätta ihop ett av världens mest komplicerade tält. Som sedan bara Honk och TC utnyttjade, lite klent av er andra måste jag säga.
Ungefär samtidigt försökte Thorén sig på att inleda en ny karriär – som stuntman! Men fallet, på ungefär två meter, handlöst rakt ner från ett träd blev nog hans första och sista framträdande (kanske var det därför du hade så många minnesluckor, Torre!)

Tilläggas bör också att Honken utklassade samtliga i Bergs ihopknåpade introtävling, grymt imponerande!
Och i pokern var det TC och Honken som dominerade med ungefär 100 kronor plus.

Groggarna, wiskeyn, ölen och vinet flödade sedan ordentligt. Att det både blev kolsvart och kylslaget var inget som vi Bataccamedlemmar upptäckte.
Framför allt inte Berg och Asplund. De bestämde sig trots allt att bada (ja, ni hörde rätt) frivilligt halv ett på natten. De två, snart 30-åriga killarna, såg ut som två bleka pingviner när de ostadigt rullade i vattnet från bryggan.
Hur de lät går knappt att beskriva, men om jag säger; en papegoja på ecstasy, så är det nog inte så långt ifrån. Efter detta följde nakenfotografering vid lägerelden, bilderna kommer snart att läggas ut på en gaysida nära dig!
Det var inte bara Asplunds kängor som offrades i elden. Under kvällen fick Rickard choklad på sin slips, och vips, låg den i brasan och brann. Carlsson ville inte vara sämre. Dagen efter offrade han sin mössa (som han dessutom fått i present) åt eldens makter.
Men det var inte över för Asplund med spyan i skogen.
Nej, då. På vägen hem vaknade den lätt slumrande Bataccamedlemmen plötsligt till liv. Carlsson uppmanades omedelbart att stanna till. Två sekunder senare var även ett dike fyllt av Asplunds inre. Så kan det gå! Och vi alla kräver bättring till nästa träff.
Då vill vi se dig ännu fullare Asplund!

Till nästa träff, Carlsson, vill vi lyx och flärd igen.
No more camping!

/Torralainen och Honkalainen

TILLBAKA

BATACCA
Du är besökare sedan 040713
Copyright © Pär Berg