BATACCA BATACCA     Världens mest exklusiva herrklubb!

Slainte Mhath – god hälsa (det vill säga: whiskeyresan)

”Jag hittade inget sex-rum”. Kommentaren kom från Asplund på Säve flygplats och man kan väl säga att han satte ribban ganska bra för vår vistelse i Glasgow. En fantastisk resa som skulle gå i whiskeyns tecken. För enkelhetens skull och för er som inte kunde delta kör jag en berättelse i kronologisk ordning, så nära sanningen jag kan komma! Asplunds lite oväntade utspel kom alltså i väntan på flyget som skulle ta oss till Skottland. Vad han syftade på kan ni fundera över själva. Vill dock första skriva några rader om det trista och tråkiga beskedet vi fick av TC. För hans skull ska jag inte gå in på några detaljer, men jag vill ändå skriva några rader som jag tror övriga medlemmar kan skriva under på. Oavsett vad som händer TC så kommer vi alltid att stötta och hjälpa dig. Tveka aldrig över att ringa och prata, vi är dina kompisar och kommer alltid att ställa upp.

Över till resan som också innehöll mängder av skratt och sköna upplevelser. På flyget över var TC och Berg inte sena med att beställa in varsin grogg. Men det var ingen souvenirflaska som serverades utan de fick spriten i varsin liten plastpåse!! Såg jävligt skumt ut och definitivt första gången under Bataccatiden som någon hällt upp spriten ur en plastpåse. Väl framme i Eastwick (eller hur det nu stavas) började jakten på ett tåg in till Glasgow. Rutinerade resenärer som vi är tajmade vi tåget perfekt. Från centralstationen i Glasgow flöt vi fram på Hope Street där bland annat puben The Pot Still stod och väntade på oss. Efter en aning förvirring fann vi sedan vårt hem för de närmaste två dagarna, McClays Guest House. Ett femmannarum som var helt perfekt – förutom en liten detalj. Det fanns en dubbelsäng och tre singelbäddar. Lottning arrangerades för att utse de två som definitivt skulle få en sängpartner de två kommande nätterna. Honken och Rickard blev de utvalda. Inte nog med att jag skulle ligga tätt intill en hårig man, vi fick dessutom dela täcke. Något som den första natten förbryllade Rickard som trodde han låg jämte sin Tessie. Dock insåg han snabbt att det inte var någon mjuk och sexig kvinna som han kröp intill i sömnen; ”det är ju du”, blev hans chockade kommentar när han fick syn på en skäggig och spritluktande Honk jämte sig. Rickard fick dessutom bekanta sig med toaletten den natten. Förstår att han var något sliten dagen efter.

Vill också passa på att tacka Asplund för att han ordnat den här grymma resan. Boendet var perfekt (något som Honken surfade fram och tipsade om), whiskeyprovningen på The Pot Still (som Berg tipsade om och bokade), utflykten till destilleriet Glengoyne (som Honken tipsade om) och att du hittade en bussresa till Glengoyne (som Berg tipsade och kollade upp). Verkligen starkt jobbat, vi är alla imponerade…

Tillbaka till dag ett. På kvällen stod whiskeyprovning på The Pot Still på schemat. Enligt deras hemsida skulle puben också servera riktigt bra mat. Men det visade sig vara helt fel. Och bortförklaringen kan vara tidernas sämsta. ”Killen som skötte hemsidan drog med koderna, därför har vi inte kunnat uppdatera den – på två år!!!” Slutsats: Vi gick in för spriten istället! Efter några stora kalla kom ett yrväder till whiskeyguide in i puben. Han påminde lite om den där australiensiske krokodiljägaren som dog för ett tag sedan. Lika engagerad, entusiastisk och ivrig över att få berätta om de olika whiskeysorterna. Om det är svårt att förstå skotska i vanliga fall så var det inget jämfört med en övertänd Frank Murphy. Han hade arbetat i tre år som whiskeyprovare och testat runt 400 olika sorter, dock aldrig yngre än fem år. Kanske hade det blivit lite för mycket whiskey, men hur som helst var han helskön. Sex olika sorter från olika distrikt i Skottland väntade. Lukta, smaka och diskutera. En dryg timme senare var det nog vi som var svårförstådda. Här nedan följer resultatet av kvällens whiskeyprovning:

The Pot Still
1 Auchentoshan, 10-årig, syd, 40 %
2 Ancestral, 14-årig, nordost, 40 %
3 Old Pulteney, 12-årig, norr, 40 %
4 Springbank, 10-årig, sydväst, 46 %
5 Highland Park, 15-årig, norr, 46 %
6 Connoisseurs Choice, 10-årig, sydväst, 40 %

Nummer Berg Rickard Asplund TC Honken Snittbetyg
1 3 2 3 3 2 2,6
2 3 4 4 3 4 3,6
3 2 3 2 1 2 2,0
4 4 4 1 4 3 3,2
5 5 5 4 1 3 3,6
6 1 5 4 3 1 2,8

Bataccas favoriter blev alltså Ancestral och Higland Park. Kvällen avrundades sedan på ett ställe där studenter fick gratis inträde (Garage, eller nåt). Efter ett tag tog vi som vanligt över dansgolvet och skrämde som vanligt bort varenda människa i vår närhet… Asplund började dessutom ett detektivarbete som skulle hålla i sig under resten av vår vistelse i Skottland. Genom ihärdig utfrågelse där förmodligen åtminstone hälften av Glasgows invånare förhördes försökte han ta reda på var William Wallace tagit vägen. Vad jag känner till så kom han inte så långt i sina förhör, de slutade oftast redan efter första frågan ”do you know William, William Wallace?”

Dagen efter orkade fyra av fem tappra krigare ta sig upp till hotellets frukost. Rickard gav dock upp ganska tidigt och lämnade sin mat i stort sett orörd. Han måste ätit något dåligt dagen innan! Fem över tio var vi framme vid Buchanan Bus Station, tre minuter efter att vår buss åkt mot Glengoyne. Destilleriet som skulle bli vårt nya hem de närmaste timmarna. Vi hade nämligen inte fått nog av whiskeyn. Snarare tvärtom. Nu väntade guidad tur och avsmakning av fyra olika årsmodeller av Glengoyne. Under bussfärden ut sysselsatte vi oss med att bolla idéer hur vi ska kunna utveckla Batacca ytterligare. Investering i fastigheter, strippoker och fotbollsklubb var några av ämnena som togs upp. Vi får väl se om det kan bli verklighet någon dag. Den guidade turen inleddes med en avsmakning av Glengoynes 10-åriga och 12-åriga whiskey. En rejäl återställare kan man säga. Dessutom fick vi se en video om Glengoynes historia som mest påminde om Braveheart. Sedan fick vi bland annat lära oss att whiskeyn består av tre olika ingredienser; vatten, jäst och korn. Efter den intressanta turen avslutades vår rundvandring med en 17-årig och 21-årig whiskey. Men fyra rejäla whiskey i kroppen kom Asplund med den klockrena kommentaren angående vår kvinnliga guide: ”fan, hon blir ju bara snyggare och snyggare”. Rejält lulliga gick vi till Glengoynes egna shop. Det blev ett dyrt besök där budgeten spräcktes ordentligt för samtliga Bataccamedlemmar. Sedan inträffade träffens suraste incident. Vi missade bussjäveln som skulle ta oss in till Glasgow igen. Därmed fick vi vänta i halv storm i en fucking timme på nästa buss.

Tillbaka i hotellrummet väntade poker och ytterligare whiskeyhävning (vissa drack nu whiskey som att det vore vatten). Berg var den store vinnaren i pokern, mer än så behöver vi inte gå in på. Med lite lätt research hade vi bestämt oss för att gå till ett ställe xxxxx, nä det heter inte så men jag kommer fan inte ihåg namnet!. Där latjade vi runt med busiga tilltag som att Honken och Berg var från Norge, att Berg var sångare och att Honken var balettdansös. Ja, typ på den nivån låg vi. Asplund gick mest in för nummertävlingen som aldrig blev någon tävling. Dessutom lekte han paparazzi där kvinnliga objekt dominerade hans bilder… Hur som helst var det en jäkligt lyckad och trevlig afton. Dagen efter var kanske inte riktigt lika uppskattad. Fyra av medlemmarna fick masa sig ur sina sängar och åka mot flygplatsen. För Honken återstod en dag med lasagne, sallad, vatten och bio.

Flygresan hem blev ganska stormig för TC, Rickard, Berg och Asplund. Framför allt för den sistnämnde. Inte nog med att landningen blev lite orolig, Asplund fick dessutom ett anfall under resan. Ett bakisanfall. Han kom med i ”tiotusenmilaklubben”. Dock inte den som varje man i världen eftertraktar. Nä, det här handlade om något helt annat. Detaljerna avstår vi från.

Träffens Batacca: För att han ordnat?? resan, retat upp varenda Glasgow-bo, lagt träffens kommentar och rundat av träffen med ett annorlunda toalettbesök på 10 000 meters höjd. Utan tvekan; Asplund!

Tips på nästa utlandsvistelse för Batacca: Dubai, ölfestival i München, fotbollsträff i Barcelona, partykryssning till Oslo, fisketur i Norrland.

Chefredaktören

TILLBAKA
BATACCA
Du är besökare sedan 040713
Copyright © Pär Berg